född 15 januari 1860 i Stockholm, död av en hjärtattack i sitt hem klockan 03.00 den 5 december 1929, var en svensk konstnär och professor vid Konsthögskolan 1898-1925, och från 1918 även vice preses. Åren 1877-1882 var han elev till Edvard Pers??us vid konstakademins principskola och målade bland annat prisämnena Loke fängslas af asarne (1880), Gustaf Vasa inför kung Hans (1881) och Den förlorade sonens återkomst (1882, belönad med kungliga medaljen). 1883 fick Björck akademiskt resestipendium och vistades vintern 1883?C84 i Paris. Vintern 1884?C85 reste Björck till M??nchen, målade några porträtt, bland annat ett i helfigur av sin hustru. Våren 1885 flyttade han till Venezia och på hösten till Rom. Där målade han den stora modelltavlan Susanna (Göteborgs museum) och Romerska smeder (galleriet i Washington, en skiss till samma tavla finns i Göteborgs museum). 1887 målades i Venezia Veneziansk saluhall (nationalmuseum), Lördagsmässa i Markuskyrkan och andra tavlor. Efter en sommarvistelse på Skagen, där han förut tillbringat två somrar, 1882 och 1884, bosatte sig Björck 1888 i Stockholm. Han har sedan huvudsakligast målat porträtt. Bland dessa kan nämnas flera av konung Oscar (bland dem ett på Skokloster, ett i helfigur på Drottningholm, ett med krona och mantel, på Stockholms slott, ett som övergick i tyske kejsarens ägo), prins Eugen vid staffliet (nationalmuseum, 1895), kronprins Gustaf (Stockholms slott, 1900), konstnärens hustru (helfigur, 1891, Göteborgs museum) och friherre Nordenfalk (konstakademien, 1892). Dessutom skapade han några landskap, ett par genrebilder och olika dekorativa målningar. Från 1889 var han ledamot vid konstakademin och lärare vid Konsthögskolan. 1898 blev han professor. Björck var kommissarie för konstavdelningen vid Stockholmsutställningen 1897 och vid Baltiska utställningen 1914 samt för den svenska utställningen i London 1924.  Related Paintings of oscar bjorck :. | et nodskud | Self-portrait. | baden saettes i soen | prins eugens waldemarsudde | bad pa stranden |
Related Artists:
Mednyanszky, Laszlo
Hungarian, 1852-1919 Ladislaus Josephus Balthasar Eustachius Mednyenszky was a Hungarian painter in the Impressionist tradition. Despite an aristocratic background, he spent most of his life moving around Europe working as an artist. Mednyenszky spent considerable periods in seclusion but mingled with people across society - in the aristocracy, art world, peasantry and army - many of whom became the subjects of his paintings. His most important works depict scenes of nature and poor, working people, particularly from his home region in Upper Hungary. Medny nszky was born in Beck, the Kingdom of Hungary (now Beckov in Slovakia), to Eduard Mednyenszky and Maria Anna Mednyenszky, (nee Szirmay) both from landowning families. Mednyenszky's family moved in 1861 to the chateau of his grandfather, Baltazer Szirmay, at Nagyőr (Strežky), near Szepesbela (Spišsk Bele) in north-eastern Hungary. This was to be the setting for many of his works. Medny nszky met the Austrian artist Thomas Ender in 1863 when Ender visited the chateau at Nagyőr. Ender took an interest in Mednyenszky's early efforts at drawing, lending his assistance to improve Mednyenszky's skills. Mednyenszky attended a grammar school in K??smerk (Kežmarok), near his home, then attended the Akademie der Bildenden Kenste (Academy of Fine Arts) in Munich in 1872 - 1873. Dissatisfied in Munich, he moved to Paris to attend the École des Beaux-Arts. After the death of his professor, Isidore-Alexandre Augustin Pils, in 1875, Mednyenszky left the École and began practicing independently from Montmartre. Mednyenszky returned to Nagyőr after 1877 to continue painting, and subsequently travelled widely in Europe, between his childhood homes in Upper Hungary and Budapest, Vienna, Paris and beyond. Mednyenszky visited the Szolnok artists' colony in the autumn of 1877 and Italy in 1878. His mother died in 1883, after which he lived in seclusion in Nagyőr. He returned to Nagyőr in 1887 to help deal with an outbreak of cholera but soon fell ill himself, with pneumonia. He spent much of 1889-1892 in Paris and returned regularly to Nagyőr until 1900.
VALENTIN DE BOULOGNE
French Baroque Era Painter, ca.1594-1632
Andrea Previtali
Italian Early Renaissance Painter, ca.1470-1528,was an Italian painter of the Renaissance period, active mainly in Bergamo. He was a pupil of the painter Giovanni Bellini. In Bergamo, he painted a John the Baptist preaching with other saints (1515) for the church of Santo Spirito; a San Benedetto and other saints for the Cathedral of Bergamo, and a Deposition from the Cross for Sant Andrea.